Alla e vi rädda för nåt, även de små


Detta blir ett snabbt inlägg för om ca 8 minuter ska jag och mamma ut och övningsköra. Men ville bara meddela världen om den stora upptäck jag nyss snubblade över. Min katt är rädd för hålslagaren. Här sitter jag och ska sätta in papper i pärmar. Caisa ser hålslagaren oh springer fort ut ur rummet efter den givit ifrån sig ett läte (en gammal manik). Ja... Alla är vi rädda för något, simple as that.


Häst å kossa e nästan samma sak


Jag är faktiskt riktigt stolt över mig själv. Jag kommer bli klar med alla förberedelser inför halkbanan imorgon. Om det inte hade varit för att jag var upptagen på torsdag hade jag blivit klar denna vecka och haft körkort veckan därpå. Men istället dröjer det en vecka extra. Lite surt kanske, men men, jag har väntat ett helt år, jag kan gött vänta en vecka till.

Väldigt kort inlägg idag. Får dra mig för att städa. Börjar samlas goa bananflugor nu. Det säger nog en hel del om mig och mitt trivsamma rum...


Låt oss kalla det medicin å se framåt

Pablo Diablo gjorde mig illa idag. Han gav mig illamående, hunger, trötthet, försening och skörhet. Han gav mig också en möjlig medicin mot det. Så jag spenderade min kväll med sömn på sängen. Nu vaknade jag och han vägrar låta mig somna om.

Värme, svett, ansträgning for what? För att sedan ligga utdåsad och dålig. Pablo Diablo är i mina mardrömmar. Bara för att han inte är här.
Jag brukar tänka att vi aldrig är här för att se de andra festa. Jag är här för att dansa. Fastän mitt hjärta iband brister.


Carmina Luna > huvudvärk efter

Följ min blogg med Bloglovin
Yes jag träffade älsklings-Maria igår och hade en helt otroligt bra utgång. När jag tänker efter så blev det lite luddigt in mot slutet (suprise? Don't think so...). Men vi tog oss först till Höga C men sedan vidare till Harry's. Där mötte vi allt en del intressanta människor, ena tokigare än den andra och när vi gick därifrån för att sedan göra ett kärt återbesök på Höga C hade vi fått oss ett gott skratt. Hängde där tills det stängde (tror jag) och sedan McDonald's där jag tydligt minns två cheesburgare i min hand. Även där träffade jag intressanta människor innan Maria följde mig hem. Underbar kväll!

Så vad händer idag? Jo, Supernatural har säsongspremiär idag!!
(klippet är fan-made, men tillräckligt bra för att beskriva säsong 7, därav la jag upp den här)
Så idag ska jag börja dagen med världens bästa frukost till världens bästa serie. Kanske plugga lite om mitt huvud orkar detta. För er som missat detta är det trädgårdn's sista kväll innan de stänger för säsongen. Så det blir utgång denna kväll också. Lovar att jag ska ta det lugnt idag, annars mår varken jag eller min plånbok bra. Dessutom skulle ju jag och mamma köra bil imorgon. Får se hur detta går.


Vi e inte här för att se andra dansa

Igår hände det mer än vad jag hade planerat. Det var mitt i natten och jag ringde Julia av anledningar. Hon släppte allt och mötte upp mig på Tureborg. Roligt hur man kan få allt när man är upprörd. Kände hur ont i magen jag hade, delvis av hunger. Så Julia ringde sin pojk och han körde oss ut till Torps McDonald's. Notera att klockan var säkert 01:15 när vi kom iväg. Efteråt släppte han av oss hos Julia när klockan var 02:30 säkert, på morgonen. Då bakade vi kladdkaka oc lyssnade på Green Day's gammla platta "American Idiot". Men när kakan var klar var det för sent att äta och inte somna samtidigt så det blev en god frukost istället.

Så idag vaknade jag 13:10 hos Julia och vi segade oss fram genom våran så kallade morgon. Gick över till ICA och köpte gräde till kladdkakan som blev våran frukost. Sedan låg vi och tjöta massa tjejiga saker osv osv. Hamnade på stan kl.17:30 och cheeseburgare för att få i oss lite "mat" på vägen. Väldigt tjockt dygn för mig, och Julia :)

TACK FÖR ATT DU ALLTID ALLTID FINS FÖR MIG OCH JAG GÖR VAD SOM HELST FÖR DIG MED, DET VET DU <3<3


Godis, tjöt, vampar, vänner å bästis

Nu är det höst på riktigt! Löven faller från träden, regnet smattrar mot fönsterrutan och mysigt stickade koftor dras på. Som jag sagt innan är detta definitivt min favorit-årstid.

Igår träffade jag Julia och vi åkte hem till henne med popcorn, chocklad, godis och dricka (slödryck, faktiskt). Såg på säsongsstarten av Vampire Diaries som man kan skrika av lycka hur mycket man vill när den lyser genom TV-rutan. Därefter fortsatte vi med de gamla vänner-avsnitten från säsong 2 då Ross och Rachel "du vet" och när Joey vill flytta ut. Helt underbart mysigt!

Men man kan ju inte se på hur mycket som helst. Så vi trotsade regnet, tog på oss våra yttekläder och gick ut under ett medelstort paraply. Regnet smattrade rytmiskt under oss och nu när det blivit så kallt under kvällarna tog vi till och med på oss mössa och vantar. Vi gick till Skeppan, satte oss där i mörkret då endast strandpromenadens lyktstoplar lyste upp för oss. Havet sköljde mjukt mot stranden och klipporna medan regnet kom av och till i den lätta vinden. Är lite gald att det inte var folk där då jag och Julia satt och tjöta i säkert en timme om de där typiska tjejsakerna (säger jag vad vi sa bryter jag mot många tjejkoder, sorry guys;).
Helt tokigt kärleksfullt myspys igår. Tack älskling för den nyktra kvällen med godis, tjöt, vampar och Vänner<3


Hundar tuggar på min halspulsåder

Ja, och så kom man ut i helgen igår igen. Varje gång jag går ut säger jag till mig själv att skärpa mig. Att jag ska hålla ifrån. Vara nykter till en viss gräns, om ni förstår vad jag menar. Ändå ryker pengar på kortet och man hittar för många kvitton i väskan. Varför blir det alltid så?
"För du är så djävla paty!" säger de flesta.
Nej, människor, så är det inte. Jag har bara ingen självkontroll. Detta är inte positivt.

Vampire Diaries back in town! Helt underbart och de har hittat rätt i mitt hjärta igen! (Placebo's "Running up that hill")

Jag vet varje morgon att oavsett hr roligt det varit finns det alltid bakslag. Varför fortsätter jag? För att sluta känna, tänka? För att träffa människor och ha roligt för en gångs skull? För att sluta vara ordentlig som jag får vara de restrerande timmarna i veckan? Kanske det är allt det där.
Jag kanske är så djävla party. Jag kanske är så djävla ******. Inte vet jag. Jag lever mitt liv i en konstig bubbla och hoppas det få en bra vändning snart.

Det är sagt i positivt perspektiv.... inte tvärt om!

P.S: Ska på anställningsintervju till Göteborg på tisdag och körkortet går framåt. Kanske inte enligt planerat, men nu börjar jag faktskt skaffa vuxen-poäng! Finally....


Saknar, grinar på hon som betyder

En betydelsefull dag idag på ett hörn ändå. Tog mig till körskolan och anmälde mig till intensivkurs. Så nu ska jag bara gå i skolan, köra och plugga teori. Förhoppningsvis, om allt går väl kommer jag ha körkortet inom två veckor.

fokuserar på texten, inte video... typ

Sitter och skriver på talet jag ska hålla i kyrkan, då dopet för mina tvilling-syskon är. Lite klurigt, men hoppas det kommer bli bra. Jag skriver tråkigt idag, jag vet.


Det mest religösa inlägg jag skrivit

Detta är inte djupt, "emo", deprimerande eller vad f*n det kallas nu för tiden. Detta är en metafor.

Den här världen är Pablo Diablos värld. Allt som händer i denna värld är orsakat med Pablo Diablo. Och idag sa jag något jag aldrig trodde jag skulle säga. Jag sa: Pablo Diablo, dra åt helvete.

Jag tror inte på spöken, men det finns ett under min säng. Sömnbrist är en av effekterna och jag drömmer drömmar jag inte borde ha i huvudet. Jag ska få tag i dig Pablo, på något sätt. Jag ska röra om i ditt huvud. Jag ska pumpa döden i dig och jag ska krossa dig långamt.
Men ändå sitter jag här ensam och du borde aldrig lämna mig. Vart fan är du, Pablo? Du vet att jag behöver dig och inte släpper taget. Du sa att du aldrig skulle lämna mig. Vart är Pablo? Skicka mig en man från Argentina och gör mig till den lyckligaste kvinnan i världen.

Om jag bara kunde slappna av i denna förvirring. Om jag kunde bli naiv igen.


Everything dies baby, that's a fact


Så här är min egna klippta video som jag velat göra länge. Fixade Vegas Pro-programmet, så nu gick det! Blev väldigt nöjd så hoppas ni vill se den :)

Jao, vad har hänt i mitt jätteintressanta liv? Inte så mycket. Imorgon ska jag träffa Julia och vi sliter våra rumpor ur soffan och tar oss till arbetsförmedlingen. Pluggar på teorin till körkortet, pluggar matte eftersom det redan är prov nästa vecka. Återkommer när något mer intressant händer :)

På tal om intressant. Tycker det är mycket roligare att blogga om man får kommentarer. Varför är det aldrig någon som skriver något? Vet ju att folk läser, skulle vara roligt med iaf lite respons... typ.


RSS 2.0