Låt oss kalla det medicin å se framåt
Pablo Diablo gjorde mig illa idag. Han gav mig illamående, hunger, trötthet, försening och skörhet. Han gav mig också en möjlig medicin mot det. Så jag spenderade min kväll med sömn på sängen. Nu vaknade jag och han vägrar låta mig somna om.
Värme, svett, ansträgning for what? För att sedan ligga utdåsad och dålig. Pablo Diablo är i mina mardrömmar. Bara för att han inte är här.
Jag brukar tänka att vi aldrig är här för att se de andra festa. Jag är här för att dansa. Fastän mitt hjärta iband brister.
Kommentarer
Trackback
