Dessa ljuva Bakfylle-tankarna

Jag var lite tveksam på om jag skulle lägga detta inlägg i "Metaforiska tunnlar" eller bara "Ett Äpplepajs-liv". För det inlägget kommer handla om är mycket undertexter, men också en helt vanlig fredag.

 

Igår var det... unikt. Jag hade jättetrevligt med släkten och fick höra många historier komma fram, vissa värre än andra. Fick mig en sup och X antal glas. Kände för att dra ut och fick med mig underbara Maria. Jag vet att vi drack mer. Träffade sedan fler goa pojkar och spenderade kvällen med mer dricka och skratt. Beslutade oss tillsist att dra vidare och har ett vagt minne av att jag drog i Maria lite för mycket, så ber om ursäkt för detta.

 

Vi tog oss lite vacklande genom stadens gator och torg. Det gick bra tills jag kom till min destionation. Jag var då ensam och dörren gick inte upp. Lägenhetshus som låser sig själva efter 20:00. Min mobil fungerar inte, slut på pengar och sedan dör den. Ser att ljuset är tänt dit jag ska och försöker kasta småsten. Men mina händer är frusna och blodet är fyllt med alkohol så det var ett helvete att pricka rätt, och tror inte jag lyckades. Ropade så högt jag kunde i säkert 20 minuter. Har ingen aning egentligen, tidsuppfattning, ni vet. Men blir sedan upptäckt och får den hjälp jag behöver. Träffade Karro när jag stog och skrek halsen av mig. Detta är nog ett av de pinsamma stunderna som man ser tydligare dagen efter. Skämms ögonen ur mig och hoppas jag är mer förberedd med mobil eller liknande nästa gång. Största ursäkten går till Grannarna som blev oskyldigt drabbade.

 

Morgonen därpå blev det film, popcorn och sedan till och med pizza. Helt slut och ska nu snart se på lite mer film, denna gången The Vow, hoppas den är i bra kvalite.

 

Tack och hej för mig. Yay :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0