Mitt "some normal Apple-pie-life"...
Igår träffade jag ett otroligt härligt gäng, även om jag saknade en del (de som inte kom). Det var alkohol inblandat, så kan vara därför. Skratta gjorde jag i alla fall, skrek och var allmänt högljudd. Sådär pinsam som man kan bli. Fast jag har det mottot: Hellre nu än om tio år. Alkoholmängden är dessutom inte för stor och inte stup i veckan. Önskar jag alltid hade möjligthet till ensamhet, för detta var helt underbart, och vill göra om det. Vill tacka alla för att ni vågade er hit och existerar! SÅ stolt och glad över att kalla er mina klasskompisar. Eller i detta fallet tidigare klasskompisar/vänner.
Vaknade upp med ett illamående som varade fram till eftermiddagen. Tack och lov stannade frukosten kvar i magen i alla fall och jag sov mig igenom den mesta av tiden. Men när vi vakna var det mysigt också. Såg på "Water for Elephants" och käkade pizza. När den filmen var klar var även Helen och Julia ute ur huset. Sofia åkte innan jag vaknade. Så kvar var då PowerKingarna och vi såg på Vänner-serien. Jag såg i alla fall, de andra satt i soffan och jag tror de var engagerade att titta. Alltid något! Sedan städade jag och drog mig till mamsen jag inte träffat på länge. Vi åt hennes goda äpple-paj, tog en kopp kaffe och sedan färgade vi mitt hår. Så nu är mitt hår mörkare och rödare. Så som det borde se ut enligt min egna åsikt.
Vill verkligen flytta hemifrån. Insett att det inte kommer hända eftersom jag fortfarande har för lite pengar. Julia med. Det gör ont i hjärtat på mig då jag känner mig så redo. Sådär redo att jag välter över startlinjen. Min längtan och mitt behov känns lika mycket som att jag skulle vara jättekissnödig eller verkligen, verkligen behöver äta. Varför ska det vara så svårt att få som man vill? Hur mycket måste vi kämpa innan vi faller ihop?
Hörde om en linje i Trollhättan som ja blev sugen på att söka in till nästa år. Det handlar tydligen om datorer, skrivning, webbdesign osv. Problemet är: Hur gör jag med mina mäklarplaner och Karlstad? Jobbigt!
På tal om jobb och utbildnig så är det första skoldagen på Komvux imorgon. Spännande och det pirrar lite i magen. Men det är bara positiv och det känns underbart härligt! Absolut :)
